Lyckliga var de tre själar som satte av från Gävle en regnig tisdagkväll sådär vid kl sju. Micke anslöt till Pers bostad där vi packade ihop allt och funderade hur i all sin dar vi skulle få in Anders prylar utan att lämna Martin i Stockholm. Martin var med arbetet i huvudstaden under dagen och ville bli upplockad där. Micke och Per satte av mot Anders bostad på Sörby. Hur mycket packning hade han då? Anders mötte med stort leende och vill naturligtvis ha med sig ”sköna stolen” modell stor. ”Kan ju vara bra att ha” var ett citat som användes. Inpackade och klara tog vi södra utfarten mot Uppsala. Stämningen var hög och det skämtades om hur arg Martin skulle bli om vi lämnade honom på Stockholm central ;-) Anders hade kollat in att två dammsnäppor fanns i Almunge och sagt och gjort, Martin fick vänta. Sorry Martin!
Detta var en högtidsstund därför att härmed påbörjade Pers livskryssande. Dammsnäppa nr 1 på resan (PT-X 1). Många fler skulle det bli.
Martin hämtades upp Stockholm. Han var på ganska dåligt humör. En hel dag i Stockholm för en Göteborgare kan vara påfrestande. Hans humör blev bättre då han ganska snart somnade bak i bilen. Micke lekte reseledare och Per körde hela natten. Barnen (Martin och Anders) sov tryggt i baksätet. Målet var skäggtärnan i Småland, närmare bestämt vid Draven. Ca 04.00 var vi framme och duggregnet hängde i luften. På parkeringen stod redan Hälsingegänget med Mats Axbrink, Karin Svensson, Lars-Göran Lindström och Stefan Delin (från Hörnefors). De skulle vi träffa på ett antal gånger under vår resa.
Vi slängde i oss frukost och gav oss upp i tornet. Efter en timmes letande i snålblåst och regn-rusk så säger en smålandsskådare: ”Jag ser en svarttärna”. Vi andra riktade snabbt om tubarna och det var ingen svarttärna utan den jagade skäggtärnan. Alla kryssade! (PT-X 2)
Vad gör vi nu då, sa Anders? ”Västvindarna är bra, vi åker till västkusten istället för Öland direkt”. Sagt och gjort. Bilen styrde mot Varberg och Glommens sten. En del lommar, vitfågel (några tretåiga måsar) och havssulor drog förbi. Per fortsatte att kryssa (tretåig mås och havssula) (PT-X 3,4). Ett gäng kustpipare, några sandlöpare, en obestämd lite större falk hann också passera innan vi drog på rovis-span uppe på Hallandsängarna.
Foto: Martin Alexandersson
En av de havssulor som gled förbi.
Vid Munkargårdsfloen hittade vi bl a skedänder, gravänder, skärfläckor, backsvalor och årtor. Efter en del funderande kom vi fram till att Hovs hallar i Skåne lockade. Där hade precis siktats en storlabb.
Foto: Martin Alexandersson
En av årtahannarna vid Munkargårdsfloen.
Framme vid Hovs hallar försvann förhoppningarna snart om en storlabb då de flesta fåglarna verkade ha lämnat Laholmsbukten. Dock drog en trolig silltrut rasen graelsii förbi liksom även några tretåiga måsar och havssulor. Vilka dök upp på lokalen om inte Hälsingegänget. De stannade då vi lämnade för att ta en god bit mat i Båstad.
Foto: Anders Johansson
Ett kortare stopp vid Hovs hallar gav fantastisk utsikt.
Foto: Micke Svensson
Det går inte att åka så här långt söder ut utan att se en glada...
Efter en misslyckad jakt på brandkronad kungsfågel och brun glada så lättade vi av mot Öland. Efter någon mil kom larmet om tjockfot i Mörlunda, väster om Oskarhamn. Fanns något att välja på? Nej! Mot tjockfoten! Ca 19.30 var vi framme och fick ett välordnat skådande av lokala guider. (PT-X 5)
Foto: Martin Alexandersson
Dokumentationsbild på håll i värmedaller på tjockisen.
Foto: Anders Johansson
Det var många som ville se tjockisen i värmedallret.
Efter tjockfoten kom Ölandssuget. Det blev raka vägen dit och till Södra bruket där vi skulle få två rum av tre. Det tredje rummet skulle bebos av skådare hade vi fått reda på så vi var lite nyfikna vilka vi skulle husera med. Döm om vår förvåning när vi får se en lite frågande Mats Dahlén öppna dörren när vi kom! Han hade åkt ner med Daniel Rosengren och Esbjörn Nordlund. Skådandet på Öland inleddes med en sovmorgon och runt sju drog vi ner till södra udden. Några hundra meter ifrån udden stod det en svartbent strandpipare i vägen för oss och vi var tvungna att kika en stund på den (PT-X 6).
Foto: Martin Alexandersson
Riktigt rar liten sak som var mycket lättobsad dessa dagar.
Foto: Anders Johansson
Foto: Anders Johansson
Häckande strandskata kunde även beskådas vid den svartbente individen...
Södra udden gav inte så mycket på morgonen då sträcket var obefintligt förutom några hundra prutgäss som gick långt ut. Småtärna och sandlöpare underhöll oss en stund i vinden. En stor skådarfrukost med en stor macka satt som en smäck varje morgon på Fågel blå. En liten stunds strosande i norra lunden gav ett par halsbands- (PT-X 7) och en mindre flugsnappare. Ett larm på härfågel en bit norrut fick oss att rulla. Härfågeln levde upp till sitt goda rykte och hade givetvis gömt sig någonstans så vi missade den. Vi drog vidare norrut till Petgärde träsk och fick se aftonfalkhona och ängshökshane jaga fint i medljus. Pungmes hördes ifrån buskarna på väg ut till tornet. Nu ville vi frossa i litteratur så nästa stopp blev naturbokhandeln. När vi stod och testade tubkikare gled ett par ängshökar förbi som studieobjekt. En rödfalk hade setts ute på Ölandsmyrarna och vi gav oss dit trots att vädret inte såg så bra ut. Vi gav upp sökandet när regnet tog överhanden och gav oss söder ut igen. Ett snabbt stopp på Möckelmossen gav inget speciellt mer än rödbena, gulsparv och enkelbeckasin. På väg mot Mörbylånga reningsverk stannade vi och obsade en turturduva tillsammans med ca 50 andra hågade skådare. Väl framme vid reningsverket såg vi gråhakedopping, råkor, rapphöna samt hörde en fasan bröla.
Foto: Martin Alexandersson
En av de sex-sju ängshökar vi såg, kul att se dem trots att de minskar i antal...
Efter en näringsriktig kebabtallrik på den lokala restauranten i Mörbylånga åkte vi tillbaka till Södra bruket där kvällen avslutades i goda vänners lag..
Fredag morgon funderade vi mellan att skåda sträck på södra udden eller att skrota i Norra lunden. Det blev Norra lunden. Så med för lite sömn i kroppen blev det att gå in i den kvalmiga lunden och lyssna på någon halvtrött lövsångare när våra vänner från Gävle fick se en svartnäbbad islom smeka förbi udden i fint medljus i försommarmorgonen. Detta fick Martin att lacka ur en del och ifrågasatte varför vi var kvar i den där djungeln bland mygg och ohyra istället för att få lite frisk luft och se fina havsfåglar på udden. Dock kunde ett par lekfulla rävungar lätta upp stämningen lite.
Foto: Anders Johansson
En av de rävungar som lekte i morgonljuset...
Vi åkte ner till södra udden för att tröstäta lite och skåda vidare. Efter en stunds överläggningar och kringåkande så bestämde vi oss för att dra norrut mot Klosterholmen där svart stork setts under förmiddagen. Resan tog en stund och lite till. När vi lyft ut tuberna fick vi se ett bekant nylle. Micke Dahlbom var där med Olle Thyrestam. Vi sa på skämt ser ni storken? Micke svarade: ”Vänta, jo här är den!” Så maximalt flyt igen (PT-X 8). Vi knatade upp till fågeltornet vid Hornsjön. Där fikade vi lite, och tajmade in en regnskur. Dock hann vi höra vassångarens frenetiska sång samt obsa en skräntärna och en närgången gök.
Foto: Martin Alexandersson
Göken som visade upp sig för oss.
Vi fick ett insiderlarm på att det skulle vara en tundrasnäppa vid Eckelsudde så vi packade ihop lagom efter fikat och drog mot snäppan. En bit på väg söderut kom det information att den var felbestämd så vi bestämde oss för att åka till Södviken. Där fanns en röd glada som låg och kretsade samt lite vadare som mosnäppa, skärfläcka och kustsnäppa. Efter denna enorma ansträngning att glida omkring på en strand i några minuter var det på sin plats med lite pizzaätande.
Efter en näringsrik middag var det dags att avsluta dagen på östra Öland med ett första stopp vid Hulterstads våtmark som gav svarttärna (PT-X 9), smådopping, årta och stjärtand. Dagen avslutades genom att skrota runt lite vid Sebybadet. Där vi såg dvärgmås, myrspov och småspov.
Sista morgonen på ön började vi återigen på södra udden där vi spanade efter lite sträck. En svart rödstjärt höll till intill fyren tillsammans med de månghövdade svalorna. Anders tyckte att trötta lövsångare lockade så han ville att vi skulle upp till lunden efter fikat och så blev det. Det blev södra lunden den här gången och vi hann knappt kliva ur bilen så vi några ivriga skådare blicka mot skyn. Rostgumpsvala! Anders larmade ut den och inom mindre än en halvtimme var nästan alla skådare från södra udden där och fick fina obsar på fågeln.
Foto: Martin Alexandersson
Rostgumpen som kretsade nära parkeringen vid södra lunden.
Foto: Martin Alexandersson
Ytterligare en bild på rostgumpsvalan.
Martin stannade kvar och fotade lite mer medan de andra letade sommargylling, dock utan framgång. Gänget återsamlandes och tog ett varv för att leta kattuggla med ungar.
Foto: Martin Alexandersson
En av de vuxna individerna.
Foto: Martin Alexandersson
En av de tre ungarna.
Tiden hade blivit mogen för att kika på rovfåglar och det gjorde vi rätt resultatlöst en stund vid ”Tvärvägen”. Per och Micke åkte åter till Södra lunden för att spana efter sommargylling men fick i alla fall se en läcker törnskatehane samt stenknäck. Anders och Martin fick se ängshök, skräntärna och duvhök.
Foto: Anders Johansson
Anders har intresse av mer än fjäderfäna i naturen...
Foto: Martin Alexandersson
Hussvala som hämtar byggmaterial.
Vi fick ett tips att det skulle finnas höksångare vid Gamlegärde och vi åkte dit och nickade in den. (PT-X 10). Nu ville vi till Beijershamn en stund. Efter att ha promenerat längs Beijerhamns strand så satte vi så upp tuben i samma riktning som våra skådarkamrater på plats och tog in smälnäbbade simsnäppor och myrsnäppor. Micke började bli lite kinkig då han inte mått så bra sista dygnet så han satte sig helt enkelt på spången medan de andra trampade vidare till sista tornet. Sittandes på spången började Micke i sitt delirium smida planer angående nästkommande dygn. ”Hmm, om vi ska dra upp via skedstorken i Tofta kile på söndag och därefter hem så kommer i alla fall jag knäckas. 120 mil på ett bräde när man mår som jag gör? Nej, nu vet jag!” Micke presenterade sin plan att utrymma boendet redan på lördagseftermiddagen och dra upp till Götet redan denna kväll. Allt för att vara ”pigg” efter några timmars sömn för att orka med resan hem. Medresenärerna var inte helt positiva i början men eftersom de är empatiska människor och tyckte synd om lilla Micke så drog alla snart åt samma håll. Färden mot boendet påbörjades och efter ännu en nyttig middag på bykrogen så var det dags att dra och städa ur lägenheten. Men: Så kom ett larm på en stäpphök och den var ju nästan på vägen. Väl framme konstaterades att det kanske rörde sig om en ängshök vilket medförde att bilen gick vidare mot boendet. Mitt i södra Möckleby med cirka två minuter från lägenheten kom höjdarlarmet: Biätare! Wov, adrenalinet började koka! Framåt! ”Vi är nära, så vi hinner före alla andra!” Efter en snygg U-sväng stegrade sig bilen den svarade på gaspådraget (BMW) och snart var vi där. Alla hoppade ut, varpå en man säger: ”Nu lyfter den!” Vi hade den alla genast i handjagaren och kunde följa skapelsen när den flög rakt över bilen på kanske 30m höjd! (PT-X 11) Inom fem minuter kom så bil på bil till platsen. Även Olle Thyrestam och Micke Dahlbom kom till platsen, och se även Hälsingarna hittade hit. Efter ett litet snack med våra vänner från norr kom vi fram till att de fick ta vår sista natt i lägenheten mot att de städade ut det sista så vi kunde dra mot fastlandet direkt. Bilen gick mot packningen och Hälsingarna följde med. Ca 200m från boendet gick larmet igen på biätaren, den var nu stationär. Vi stannade till på vägen från ön och fick låna andra skådares tuber då våra var nedpackade. Vilken skönhet! Men, vi måste dra vidare.
Foto: Anders Johansson
Det fanns ett gäng tuber att tillgå för en glutt på biätaren...
Foto: Anders Johansson
Martin kollar in sin nya mobil, undrar hur man får in BMS i denna?
Smålandsskogarna närmade sig och vipps var vi i Ör för att plocka in brandkronade kungsfågeln. Det var sent på kvällen men döm om vår föråning att den inte bara lockade två gånger utan också sjöng en strof! (PT-X 12). Nöjda och glada drog vi vidare mot Göteborg. Vid 00:30 ramlade vi in i stan där Micke släpptes av hos svägerska med familj. Resten av gänget fick sova hos Martin på Öckerö. Efter natt i Martins föräldrars husvagn vaknade Per och Anders utan att vara direkt utvilade. Tre timmars sömn kändes inte tillräckligt i detta läge. Men trots det – framåt! Efter att ha hämtat Micke vid 06:00 gick färden mot Tofta kile och skedstorken. Efter ett mindre debacle vilket involverade en färjeterminal så var vi framme. Var i hela friden var skedstorken? Gänget letade runt hela viken men ack ingen stork. Helt plötsligt stod Peter Hvass framför oss (upptäckaren). Han sa: ”Tyvärr så drog den iväg ungefär fem minuter innan ni kom. Men, lugn den gjorde så igår med”. Lugnande var det ju inte direkt men vad hade vi för val. Så, efter ca 20 minuters uppgivet väntande så kommer storken inglidande mot viken. Jublet steg! (PT-X 13)
Foto: Anders Johansson
Läckert, läckert.. läckert!.
Foto: Anders Johansson
Dax att slurpa i sig något gott kanske....
Foto: Martin Alexandersson
Skedstorken tecknade sig verkligen som pricken över i:et i denna mycket trevliga vik.
Foto: Martin Alexandersson
Ytterligare en bild på storken, varför har vi inte fler sådana här fina fåglar i Sverige?.
Efter studerande och ett fika lättade bilen av mot den vitryggiga hackspettens gömsle. Tyvärr återfanns inte den ensam levande hannen men humöret var nu så på topp att bilen av sig själv rullade mot Träfors i Värmland och den mindre skrikörnen.
Ett larm på förmiddagen försäkrade oss att skrikörnen var kvar och vi hoppades att den skulle ut en tur på eftermiddagen också. Efter att ha artat en gulärla i BMW-fart så var vi nästan framme. Då ringer Mats Axbrink till Anders och säger att fågeln lyfter från ett träd! Nu fick Martin som satt vid ratten leka lite Colin McRae och i ett inbromsningsdamm så såg vi fågeln som började ta höjd. Fågeln kunde följas fint i kanske 15 min då den även spelflög för oss (PT-X 14).
Foto: Martin Alexandersson
Fågeln hade stigit en bra bit och rört sig mot solen innan kamerorna kom upp.
Ett stopp i Västmanland gav jackpott, den stationära lappugglan visade sig nästan hela vår timlånga obstid (PT-X 15).
Foto: Martin Alexandersson
Den kom glidande orädd och läcker...
Foto: Martin Alexandersson
Den väger bara runt kilot vilket visar att även en klen grantopp duger som spaningsplats.
Foto: Anders Johansson
Här ser man lite varför lappugglan har den skrud den har
Foto: Martin Alexandersson
Smälter in bra mot stubben, tjusigaste ugglan av dem alla?
Nu väntade bara en skön säng och att fördubbla resans nattsömn efter 318 mil i bil! Resan gav totalt 175 arter. Per strandade på ynka 15 nya kryss, Micke och Martin 8 och Anders 6 nya kryss i Svea rike. Denna resa kommer vi inte glömma i första taget…
//Martin, Micke, Per o Anders
Tillbaka - till berättelsesidan