Uggleexkursion 2006-09-27
Tjugotvå deltagare ville trotsa det inte allt för lovande vädret och ge sig ut för att försöka fånga både sparv- och pärlugglor. Exkursionen startade kl 18.00 och de sista som lämnade exkursionen gjorde så ca 21.45 för att återvända mot Gävle. Det visade sig bli en lyckad kväll med en ringmärkt sparvuggla och en pärluggla. Minst en sparvuggla till sågs och hördes men lät sig inte fångas. Sparvugglan fångades först då denna art är aktiv i skymning och gryning. När mörket började falla byttes lätet i bandspelarna ut mot pärluggla.
Fångstmetoden är ganska okomplicerad, man spänner upp nät och spelar en bandspelare med i det här fallet respektive ugglornas vår-läte. De ugglor som finns i området kan bli nyfikna eller arga och vill ge sig på bandspelaren och då fastnar de i näten. Sedan ringmärks ugglorna, mäts och vägs för att återigen släppas ut i friheten.
Foto: Martin Alexandersson
En siluett-bild på en av sparvugglorna (troligen den som fångades) som spanar in bandspelaren och undrar om den är värd att attackeras.
Foto: Martin Alexandersson
Vem spanar inte in den fångade sparvugglan om Hasse W och Marcus B.
Foto: Martin Alexandersson
Per A kollar om fågeln är ung eller gammal. Det ser han genom att undersöka om fjädrarna är slitna eller inte.
Foto: Martin Alexandersson
Det är svårt att inte tycka om en sparvuggla eller hur?
Foto: Martin Alexandersson
Pärlugglan som fångades. Bilden är tagen i svagt ljus och bearbetad i dator så den nästan ser ut som bilden är tagen med blixt men så är alltså inte fallet.
Foto: Martin Alexandersson
Per A sätter på ring på pärlugglan.
Foto: Martin Alexandersson
Dålig bild men här sitter pärlugglan helt fritt på Per A´s arm och tänker snart ge sig av ut i skogens mörker igen. Ugglorna har alltså inte panik på det sättet att de nödvändigtvis drar iväg så fort man släpper dem utan sätter man dem på en arm eller axel kan ugglan sitta kvar ett antal sekunder och spana vidare innan de lättar.
//Martin Alexandersson
Tillbaka - till berättelsesidan