4. Eggegrund
Ön utgör den yttersta utposten i Gävlebukten och har fr a under de trettio senaste åren
fungerat som vallfärdsort för regionens ornitologer på jakt efter extraordinära
fågelupplevelser. Eggegrund ståtar hösten 2007 med inte mindre än 29 förstagångsfynd för
landskapet Gästrikland. Många av dessa rariteter har förstås upptäckts i samband med
fågelstationens ringmärkningsverksamhet.
Foto: Martin Alexandersson (2008). Vy över hamnen och fyren.Fåglar
VårGävlebukten passeras av en snabb överflyttning av fåglar på väg mot nordligare häckplatser. Tillgången på rastande tättingar varierar i hög grad beroende på väder. Stundtals kan ön fyllas med rastande tättingar på kortvarigt besök. Redan tidigt i april visar sig på detta sätt dagsträckare som stare, sånglärka och bofink, och redan nu de första insektsätarna i form av en hel del kungsfåglar. Längre fram i april och någon vecka in i maj är rödhake dominerande som rastande nattflyttare från mitten av maj följt av lövsångare. Mängder av de sistnämda kan fångas i ringmärkarnäten ännu en vecka in i juni, vilket påminner oss om att flyttning till högt belägna breddgrader i norr kan pågå fram till mycket sent under våren.
Sommar
Bland ornitologer må Eggegrund vara mest känd som flyttfågellokal. Men ön är också en viktig häckplats för skärgårdsfåglar av mer än 20 arter. Här finns kolonier av silvertärna och tobisgrissla med ca 150 häckande par vardera. De tycks vara framgångsrika med sin reproduktion i avsaknad av mink, som ännu inte nått den isolerade ön. Flera intressanta terrestra häckfåglar har också figurerat på ön. Som exempel kan nämnas att höksångare häckade här några år under tidigt 1980-tal.
Höst
Enklast tycks det vara att rekrytera personal till fågelstationen höstetid. Fågeltillgången är visserligen även då som på våren beroende av väder. Fågelfattiga veckor kan inträffa, men det måste ändå sägas att antalen rastande tättingar i allmänhet är högre på hösten. Det ges då också en bättre chans att uppleva dagar med gott sjöfågelsträck.
De numerärt stora arterna uppträder höstetid med en spegelvänd tidtabell jämfört med våren, Den första stora arten är sålunda lövsångare (från senare delen av augusti och några veckor framåt). Kungsfågel kan massuppträda från mitten av september och rödhake från slutet av månaden. Den fjärde stora arten, gråsiska, kan sedan vara mycket talrik i oktober. Från månadsskiftet oktober-november upphör normalt den ornitologiska aktiviteten ute på ön.
Eggegrund är egentligen ingen riktigt optimal observationsplats för sträckstudier. Det geografiska läget i stort med en i söder långt österut utskjutande upplandskust bidrar till detta. En hel del av t ex vadar- och simandssträck går dessutom förbi närmare land, bortåt en landmil längre in, och kan därmed inte registreras från ön. Ibland inträffar ändå riktigt hektiska sträckdagar. Det kan då gälla t ex myrspov, sjöorre eller prutgäss. Några färska exempel är 430 myrspov den 9 sept 2007, 3850 prutgås den 29 sept 2006, 1800 sjöorre den 27 sept 2007, 500 bläsand den 2 september 2006, detta mest för att förmedla en uppfattning om mer precis vilken tid på året större passager kan inträffa. Mer sällan kan också ett formidabelt labbsträck noteras, som den 25 sept 1999 då 170 bredstjärtade labbar passerade.
Tillfälligt
Genom öns läge och den goda ornitologiska bevakningen (närmare tre tusen ringmärkardagar fram till och med 2007) har ett mycket stort antal rariteter bokförts. Småfåglar med östligt ursprung är något av en specialitet med ca 100 observationer av taiga- och ca 75 av kungsfågelsångare. Videsångare, brunsångare, blåstjärt, sibirisk järnsparv, sibirisk piplärka, mongolpiplärka, ökenstenskvätta och gyllensparv är några exempel på andra besökare österifrån. Eggegrunds enda förstagångsfynd för landet, en macchiasångare den 25 september 1993, torde dock ha ett annat ursprung, liksom t ex de på våren påträffade rödstrupiga sångarna och brandkronade kungsfåglarna. Som läsaren kan förstå ges under denna rubrik tyvärr bara utrymme för att nämna ett axplock av alla udda arter som påträffats på Eggegrund.
Vägbeskrivning
Eggegrund nås endast med båt. Ön har en grund naturhamn öppen mot norr, vilket innebär att det inte går att angöra här vid hårda vindar från nordsektorn. Det finns ingen reguljär båtförbindelse ens sommartid utan besökare är hänvisade till att själva ordna överfarten. De lokala fågelföreningarna Gävleborgs Läns Ornitologiska förening (som har huvudansvar för fågelstationen) respektive Gävle Fågelklubb kan hjälpa till med att anvisa vilka båtägare som för tillfället finns tillgängliga för transporter. Överfarten företas normalt från någon hamn i närheten av Bönans fiskeläge NO Gävle tätort. Olika båthamnar nära Skutskär på Upplandssidan är också lämpliga som startpunkt för resan.Tillfälliga besökare på ön uppmanas att visa god hänsyn visavi fritidsboende. Det finns en handfull mindre stugor på ön i anslutning till vilka en grupp ivriga ornitologer skulle kunna vara väl påträngande.
Skådartips
Med tanke på nödvändiga båtarrangemang samt behovet av samordning med fågelstationens verksamhet rekommenderas varmt att i god tid innan besöket ta kontakt med GLOF eller GFK. Övernattningsmöjlighet finns för mindre sällskap i fågelstationens lokaler i f.d. fyrvaktarhuset om föranmälan görs. Notera dock speciellt att en flerdagarsvistelse kan bli några dagar längre än planerat pga otjänligt båtväder. Flera exempel finns på upp till en veckas ofrivillig förlängd vistelse pga vädret. Medtag alltså tillräckligt med proviant. En kommunikationskanal som förhoppningsvis kommer att vara tillgänglig även framgent är nedanstående mailadress:kontakt@gavlefagelklubb.se
Per Aspenberg den 26 oktober 2007