Denna lokal är den innersta delen av Gävlebukten och för de fåglar som ogärna sträcker över vatten och följer kusten blir detta ett naturligt vägval samt en bra rastlokal. Snötippen är en f.d. Snötipp, vars verksamhet lades ner 2008. Från denna har man en ypperlig utsikt över hela Testeboåns delta, som dessutom är naturreservat. Deltat är grunt och när vattenståndet är lågt så kan det bli några fina sandbankar för måsar och vadare. Från snötippen ser man ett fågeltorn på andra sidan maden till höger. För mer information om vad man kan se därifrån, läs under rubriken skådartips.
Fåglar
Vår
Isen går upp tidigt vid utloppet av Testeboån. Området är bra för rastande svanar, gäss, änder och vadare. Årta och skedand är årliga. I början på maj ses ibland även födosökande dvärgmåsar som stannar upp och fyller på reserverna innan de fortsätter norrut.
Sommar
Detta område är en bra nattsångarlokal. Kärrsångaren brukar finnas kring själva snötippen och dess sluttningar, vissa år upp emot 5 individer. Även gräshoppsångare är årlig. På senare år är denna lokal den säkraste lokalen för flodsångare som nästan är årlig. Nedanför Snötipppen ser man skäggdoppingar, sothöns och gräsänder som alla häckar i området. Strax efter midsommar kommer de första sydflyttande vadarna. Nu är dessa dock mycket svårarare att upptäcka pga av vegetationen. Brun kärrhök ses då och då men fiskgjusen är den rovfågel som är vanligast. Ofta är det flera individer som står och ryttlar efter fisk. Entita, rosenfink och stenknäck är andra arter man stöter på i området.
Höst
Nu är det främst änder som krickor, viggar och bergänder som är intressanta. Även en hel del vadare rastar men är svårsedda. Vadarna artbestäms lättast tack vare deras läten, när fåglarna knatar omkring bland tuvor och säv. Storskrakarna brukar födosöka här i hundratal.
Vinter
Varfågel är årlig. Milda vintrar kan även snösparv, vinterhämpling och snösiska förekomma, även om dessa är vanligare på senhöst och tidig vår.
Tillfälligt
Gravand, ägretthäger, amerikansk kricka och svarttärna.